Gilberts syndrom?

Jag har märkt att min hud har blivit väldigt gulaktig, så jag googlade lite för att kolla om det var något farligt och hittade dethär (copy-paste från wikipedia):

Gilberts syndrom (ofta förkortat GS) är en genetisk sjukdom, som namngetts av en fransk gastroenterologist vid namn Augustin Nicolas Gilbert. En patient med Gilberts syndrom kan bli lätt ikterisk (gulfärgad) p g a höga halter av bilirubin i blodet. Sjukdomen är ofarlig, och ingen behandling behövs. Den är vanligare hos män än hos kvinnor. Ofta märker man det inte förrän efter puberteten, och ibland märks det inte alls. Ca 3 - 7 % av den vuxna befolkningen lider av Gilberts syndrom.

GS är en vanlig, ofta genetisk rubbning som påverkar bilirubinet. Bilirubin är ett kraftigt gulfärgat ämne, och är en av flera slutprodukter från nedbrytningen av hemoglobin i mjälten. I blodet transporteras sedan bilirubinet med hjälp av äggviteämnet albumin till levern. I levern konjugeras bilirubinet - det binds till ett annat ämne, för att det ska kunna utsöndras via gallan. Det är bilirubinets kraftiga gulfärg som ger avföringen dess färg. Det kan också synas i blåmärken som håller på att försvinna.

Vid Gilberts syndrom fungerar konjugeringen i levern till enbart en tredjedel av normal kapacitet, vilket lämnar ett överskott av okonjugerat bilirubin. Detta symptom brukar kallas okonjugerad hyperbilirubinemi. Denna höga koncentration leder till att patienten kan ha svagt till starkt gulfärgade ögonvitor eller gulaktig hy, särskilt efter fasta.

Normal bilirubinmängd ligger under 20 mikromol/liter, och en person med Gilberts syndrom kan ha bilirubinnivåer kring 40 mikromol/liter. Efter fasta kan bilirubinmängden stiga ända upp till 70–80 mikromol/liter. En del personer med syndromet kan ha så högt som 70-80 mikromol bilirubin/liter i blodet, eller till och med högre, även i "normalt" tillstånd. Dessa lider vanligtvis av nedanstående symptom.

Vanligtvis finns inga symptom för sjukdomen, men de som lider av det kan uppleva en gulaktig hudton och gula ögonvitor, samt nedsatt aptit och vissa säger sig också lida av viktmiskning och trötthet. Man kan snabbt fastställa en diagnos genom ett enkelt blodprov som visar bilirubinmängden i blodet.

Forskning visar att hög nivå av bilirubin kan hjälpa till att förebygga hjärtattacker. Det ”dåliga” kolesterolet LDL i blodet måste omvandlas till reducerat LDL innan det kan bilda stockningar i artärerna. Bilirubinet hjälper till att förhindra detta, och förhindrar därmed även hjärtattacker.

Jag dog! Hahah, ALLA SYMPTOMEN STÄMMER.

MINA DAMER OCH HERRAR JAG HAR (..antagligen..) GILBERTS SYNDOM.

En och en halv vecka har gått och jag har fortfarande inte träffat fotografjäveln.
Han hör inte av sig, svarar inte på mina mail och sms.
Nu skiter jag i detta. Mailar fotografer som besatt för att få följa med på iaf ETT fotouppdrag.
Men de flesta verkar vara utan jobb.
Jävla lågkonjuktur.

Sitter nu och försöker få lite skolarbete gjort. Men kan inte koncentrera mig alls.
Jävla dag.

Igår var iaf en helt ok dag, höjde humöret lite.

Åkte in till stan och köpte ettpar skor jag kollat på ganska länge.
299 spänn, skitsnygga och helt walkable.

Åt sen lunch på kungshallen för att sedan fota Viktoria/DTC vid kyrkan, mitt i stan, där, vid centralen ungefär. Ingen aning om vad den heter, ehehe.
Snygg var den iaf, Viktoria med, så blev endel bra bilder.

Sen på kvällen såg jag och Petra på Snatch , riktigt skön film. Se den :>

ANUSANUSANUUUUUS

Igår hade fotografen för mycket att göra.
Vi skulle ses idag.
Klockan 12.

Bussen jag skulle ta till roslagsbanan kom aldrig, alternativt kom den mer än 5 minuter för tidigt. Så jag fick gå till tåget. Missade det såklart, och satte mig och väntade på nästa.
Väl på tåget smsade jag Mr Praktikplats att jag skulle bli lite sen.
Får till svar att han tyvärr är sjuk osv blablabl.

AHA MEN JAJA.
TACK.

Sen imorgon åker han bort.
Jävligt givande första praktikvecka måste jag säga.
Dör.

Menmen, eftersom jag ändå var påväg in till stan tänkte jag att jag skulle kunna kolla efter snygga fotoplatser och eventuellt fota om mitt fotorepotage.

För mkt snöslask överallt, så inte direkt snyggt nånstans, hittade inte en enda jävla uteliggare (OLOLOLOLOLOL OFTA?) som jag tänkte fota till mitt bildrepotage.
Så jag sket i att försöka göra något bra av situationen och .. eh .. tröstshoppade istället.

Började med en KRYDDIG korv från 7eleven.
Och avslagen cola, från 7eleven.
Förstår inte riktigt hur en burkcola kan vara avslagen.
Men det var den.

Sen köpte jag en foundation från MAC, I RÄTT FÄRG ! Gjorde min dag lite bättre faktiskt, har nog aldrig hittat en foundation som är ljus nog förut. Den var visserligen dyr men, det får den vara värd.
Sen köpte jag godis också.
Jag och Petra sa igår att vi inte skulle äta godis förrens på fredag (vilket var 3 dagar)
men haha jag köpte mitt godis och Petra åt en muffins så
AH VI ÄR SÅ JÄVLA BRA PÅ DETHÄR MED LÖFTEN.
Särskilt när de involverar godis/annat onyttigt.

Nu är jag less.

Praktik dag 1

.. eller öh ja. Idag är jag ledig! mr praktikplats har tydligen inte mkt för sig i veckan, så, jag är ledig nästan hela. Känns lite surt rent erfarenhetsmässigt men, äsh, jag får ju sova så jag klagar inte. Tänkte ägna dagen åt att ta mig in till sthlm själv för första gången och se hur det går. Lär iofs inte vara några problem men, ändå!


Sen, påtal om att sova, jag läste en artikel på Aftonbladets hemsida för några månader sen om hur naturligt smala människor håller sig smala, en av punkterna var:
"Naturligt smala människor sover mycket"
AHAHAH VA?!
Både jag och min mr smal (dvs Fredrik) är levande bevis på att det inte kan ha något samband, vi sover i snitt 4-5 h per natt (han sover nog ännu mindre t.o.m, och han är också smalare än vad jag är, typ). Så jag undrar VAD de grundar det på? Menar, när man sover, ligger man ju bara still, fettförbrukningen måste ligga på sitt minimum, osv.
Visserligen stod där något om något ämne som bildades om man inte sov som binder fett eller något, men, ändå, tveksamt om det verkligen stämmer ändå.

Måste bara tillägga att jag inte syftar på artikeln som fanns med i aftonbladet denhär, eller om det var förra veckan, utan, som jag sa, flera månader sedan.

Nu ska jag duscha osv och sen åka in till stan wiohoho.

NEJ VÄÄÄNTAAAA,
Måste skriva om vad jag och Petra gjorde igår också.

Vi var i Täby centrum nån timme igår, och passade på att köpa varsin choklad(!)ansiktsmask vi tänkte använda senare på kvällen.
And we did.
Och HAH, fyfan vad äckligt det var.

För det första luktade den precis som chokladpudding, eller om det var chokladmuffinssmet, vilket var ganska kul i början, men fick mig illamående efter en stund.
För det andra såg det ut som bajs ungefär.

Och den smakade inte gott....

Nu är det söndag. Mitt lov är slut, vart tog det vägen egentligen?

Jag har varit hos Fredrik sen i onsdags kväll, och är sen igår eftermiddag i Täby hos min kära kusin Petra.

Förhoppningsvis ska jag träffa Fredrik igen om två veckor ungefär, innan jag åker hem.
Jag är egentligen inte så mycket för att vara cheezy men fan vad jag älskar honom. (k, jag har skrivit liknande saker här förut men, ändå)
Det finns ingen som jag har så mycket gemensamt med, samtidigt som han fyller ut alla egenskaper jag saknar. Och han älskar mig för mig. mig. Jag har alltid haft svårt för att tro att folk tycker bra om mig, men ändå vet jag att han faktiskt gör det. Jag har aldrig kännt mig såhär trygg med någon, aldrig. Jag behöver inte låtsas längre, jag behöver inte ändra på mig, jag behöver ingenting. Jag kan bara vara.
<3


Typ samma är det med Petra förresten, hon är fördjävla bra hon med!

Denhär seperationen har satt sig i min hjärna, pappa's ex (numera..) grät inför oss då vi åt middag.
Det måste vara sjukt svårt för henne att bo i samma hus som pappa när de gjort slut, och han dessutom hittat en annan .. Jag tänkte mig in i hennes situation och dog lite inombords, åt upp för snabbt och gick ifrån bordet. Nu kan jag inte sluta deppa.

Jag känner mig så sjukt tacksam att jag har min Fredrik.
Fyfan vad bäst han är.
<3

*aktiv bloggare*

Ja, min pappa och hans sambo sen några år ska separera.
Jag har lite blandade känslor kring det, förut var jag lättad, nyss grät jag, nu vill jag bara slippa denhär stämningen vi har i huset.

Kanske ska vi flytta ..
Blandade känslor där med.
Antingen blir det ett hus utanför stan, och det gillar jag inte alls.
Eller så kanske vi flyttar längre än så. Bort från stan.
Jag som aldrig riktigt gillat Sollefteå känner mig .. splittrad.
Alla jag känner här då?
Härifrån ska jag ju ändå såsmåningom..

Annars känns hela flytt-grejen ganska mysig. Lite mysig.
Nytt rum .. Göra fint..
Måla om?
Jag tror att jag ska skaffa en kattunge. Min egen.
Trots att jag är allergisk. Skiter i det, klarar mig, jag ska ha en katt.

Snart åker jag bort, ska bli .. skönt.

ARJ2

Spinner vidare på samma sak jag skrev i förra inlägget.
Kom att tänka på en grej jag hörde på skolan då jag stod och skar en passpartou (ram) till ett foto. Komvuxeleverna hade lektion runt ett bord precis bakom mig, de diskuterade ideal. Någon nämnde att det införts en minimivikt på modeller, så om de väger mindre än det så får de inte gå på catwalken och BLABLA. Iaf, då fyllde en av de andra i gruppen i med något i stil med "jaa de funderar ju på att ta bort de minsta storlekarna i klädaffärer också" Och BLABLA det tyckte hon var bra. Så man inte uppmuntrar folk ytterligare att svälta sig och blabla.

JAHA, TACK?! NATURLIGT SMALA MÄNNISKOR DÅ?
Kanske man ska ta bort de största storlekarna med, så folk inte äter sig för stora?
(JA FÖRIHELVETE, JAG VAR BARA IRONISK)
Idiot.

.

Jag börjar på ett nytt inlägg här nästan varje dag, men postar sällan.
Antingen är det för tråkigt, för töntigt eller alldeles för privat.

Nu har jag iallafall fått lov.
Sen efter lovet har vi 2 veckors praktik.
Alltså 3 veckor borta från skolan, riktigt värt!

Praktiken kan ju som jag sagt innan bli riktigt värd.
Bo hos Petra i sthlm.
Följa med fotograf hela dagarna.
Träffa Fredrik en eller två helger :*

åh.
Ganska ovärt att mina två närmaste bor så långt bort, men sjukt värt att jag får träffa båda två såhär. hohoho jag blir helt bubblig och glad när jag tänker på det.


Nu vill jag ha post, har en massa roliga grejer påväg.
Förhoppningsvis får jag allt idag.

ARJ

Jag blir så jävla förbannad varje gång jag hör eller ser någon säga eller skriva att någon är för smal, behöver gå upp i vikt, "ÄT FÖRFAN" eller liknande.

Särskilt eftersom att ofta skulle de som säger det ALDRIG säga något sånt, fast tvärt om, till någon som är överviktig istället för underviktig.
För att säga att någon är för tjock, be någon gå ner i vikt, säga "SLUTA ÄTA FÖRFAN" eller dylikt "är" ju moraliskt fel. Och på något vis uppfattas det mycket mer som "okej" att uppmana något sånt till en väldigt smal människa.
För folk verkar inte förstå det, att det kan såra lika mycket.

Jag har själv inte fått höra något av detdär så mycket, men det har hänt, och trots att det delvis var mitt eget val och något jag ville vara/ville göra (med gigantiska citationstecken på ville) så vet jag hur det kan vara, och det sårade SOM FAN.
Eftersom, trots att jag 'valde' det själv så var ju dedär orden ett tecken på hur fel jag var.
(Att få höra att man ser äcklig ut är inte ens att snacka om.)
Att välja att vara smal och få skit för det kan man väl jämföra med att välja att ha en speciell klädstil och få skit för det (och då menar jag själva grejen med kritik för något man själv väljer endast).

Självklart VET jag att överviktiga människor också får mycket skit för hur de ser ut, men ändå reagerar ju folk på den kritiken och klassar den som elak, medan skit riktad mot smala människor snarare betraktas som logisk och sund och oftast bara får medhåll.

Det är dödligt att vara både väldigt underviktig och överviktig.

Måste bara tillägga att jag inte på något sätt menar att det är ok att kritisera överviktiga människor.
Punkt.

punkt.

Jag hatar att jag är så jävla lat.
Idag har jag varit ledig hela dagen, för att vi skulle kunna göra en fotouppgift.
Jag har inte gjort något av värde, alls, idag.
Jag tänkte hinna med fotouppgiften, samt att plugga lite.

Jag sminkade mig, fotade det, redigerade en av bilderna i photoshop .. satt kvar vid datorn.
Hade tråkigt.
Blev hungrig.
Åt.
Kollade på tv.
Satte mig vid datorn igen.
Hade skittråkigt.
Åt middag.
Satte mig vid datorn.

Sitter här fortfarande, har skittråkigt.
Men jag orkar verkligen inte göra något skolarbete.

Fota kan jag inte heller göra.
Eftersom, det är ju mörkt ute.

Enda anledningen till att jag inte fotade förut är iochförsig att pappa hade med sig ett objektiv jag behövde när han jobbade .. nånstans.
Så.. det var ju inte mitt fel .. lol.

Nu ska jag göra en ny layout.
Inte plugga alltså. Suck.

ouch

Jag har sån mensvärk att jag inte vet om jag ska spy, gråta, svimma eller bara dö.
Fyfan för att vara tjej.
Nu ska jag lägga mig i min säng och hoppas på att smärtan går över.
Inga värktabletter hjälper ju.
Går inte till skolan idag heller.
För då kommer jag med största säkerhet att göra nånting av det där uppe. Spy, gråta, svimma eller dö alltså.
Antagligen 1,3 eller 4.
Nej.
Ush.
Sova.

Bilddagboken syndrome

Är på skolan.
Bilddagboken säger "vi är strax tillbaka.."
Hela media är i upplösningstillstånd. Ingen har något att göra.
Alls.
Nolife, på riktigt.

Fredag kväll

Jag har haft ordet 'bajs' på tungan hela veckan.
Bajs på tungan.
Haha.
Känns väldigt moget osv, men varje gång någon tilltalat mig har ordet bajs varit det första som poppat upp i mitt huvud.
Egentligen förstår jag inte alls varför avföring kan vara så roligt.
Men ... Obviously, it is.
Kanske för att det ses som olämpligt att prata om?
Att egentligen är det själva akten att säga något så olämpligt och .. "ofint" som är det komiska.
Haha :c jag vet inte.

Jag har fått en praktikplats i stockholm, vilket känns otroligt skönt. Och kul.
Dels för själva praktiken, och för att jag kommer att ha möjlighet att träffa de två som betyder mest för mig, Fredrik och Petra.
Men också för att mycket känns lättare i stockholm.
Kanske inte staden i sig, men själva grejen med större städer.
Jag känner inte samma obehag i att vistas bland massor med människor då.
De flesta bryr sig inte om andra och koncentrerar sig på sig själv istället.
Man är och förblir annonym.
Mer ensam och ifred än bland färre människor.
Det är största anledningen till att jag ogillar Sollefteå.
Det är för litet.
Alla känner inte alla, men de flesta i samma åldersgrupp vet vilka alla andra är.
Dömmer, iaktar, pratar. Lägger sig i andra människors liv alldeles för mycket.
Säger inte att jag aldrig gör så.
För det gör jag.
Men jag gillar det inte. Alls.
Men .. Åter till sthlm.
Samtidigt som att det är lättare att vistas bland människor tack vare annonymiteten så tycker jag samtidigt att det är jobbigt.
Mycket människor = trängsel.
Stress.
I vissa situationer bryr jag mig inte alls, men ibland blir det bara för mycket.
Det känns som om jag på något sätt flyter längre in i mig själv, hör allt och ser allt som genom en tunn hinna och jag får svårt att hänga med i saker. När folk pratar med mig t.ex. Jag hänger inte alls med i vad de säger. Ibland känns det som att jag inte är där, att allt är en dröm.
Jag får panik men döljer det så bra jag kan osvosvosv.
Det var dock ganska länge sedan det blev såhär sist.


Men, nä.
Bajs.

Tips.

Eftersom jag sällan skriver något vettigt här i min lilla blogg tänkte jag dela med mig av och rekommendera det bästa tidsfördrivet jag har nu; Dexter!

kopierar vad kära wikipedia har att säga om serien (jag är för lat för att skriva själv):
Dexter är en amerikansk TV-serie som debuterade i TV-kanalen Showtime den 1 oktober 2006 och handlar om seriemördaren Dexter Morgan som arbetar som kriminaltekniker (specialiserad i blodanalys) för Miami Metro Police Department i USA. Serien är baserad på Jeff Lindsays bok Darkly Dreaming Dexter (2004). Dexter porträtteras av skådespelaren Michael C. Hall.

Dexter, ett föräldralöst barn sen treårsåldern med en traumatisk hemlighet, adopterades av en polisman som upptäckte Dexters mordbenägenhet. Han lärde sin adopterade son att kanalisera sin hemska passion för dissekering av människor till att bli ett "konstruktivt" sätt att enbart mörda vedervärdiga brottslingar (som pedofiler, lönnmördare, seriemördare, etc) som lyckats komma undan polisen. Dexter känner inga känslor och är helt tom. inget medlidande. Dexter arbetar som kriminaltekniker och är den perfekte gentlemannen som även tycker om barn. Hans drift att mörda är omutbar och han kämpar för att visa normala känslor och att ge sken av en omsorgsfull, social medmänniska. Han är omtyckt av sina kollegor, sin flickvän och hennes barn.

Jag fick 2 säsonger av min käre pojkvän i julklapp, har knappt kunnat slita mig från det sen dess. (ok, lätt överdrift) Men asbra är det iaf! Jag är helt överförtjust.

..

Beställde mina dreads i förrgår, i petrolgrönt.
Fick nyss ett mail om att plastichaar (haha, tror iaf att det är dem som gör dem) hade slutat tillverka just den färgen. Just my luck.
Nu blir det antagligen ungefär samma färg som jag har på texten här! Lär bli bättre än petrolgrön t.o.m. Kanske var tur ändå.

Men, ja.

laters.

(KOLLA JENS JAG UPPDATERAR)