Fredag kväll

Jag har haft ordet 'bajs' på tungan hela veckan.
Bajs på tungan.
Haha.
Känns väldigt moget osv, men varje gång någon tilltalat mig har ordet bajs varit det första som poppat upp i mitt huvud.
Egentligen förstår jag inte alls varför avföring kan vara så roligt.
Men ... Obviously, it is.
Kanske för att det ses som olämpligt att prata om?
Att egentligen är det själva akten att säga något så olämpligt och .. "ofint" som är det komiska.
Haha :c jag vet inte.

Jag har fått en praktikplats i stockholm, vilket känns otroligt skönt. Och kul.
Dels för själva praktiken, och för att jag kommer att ha möjlighet att träffa de två som betyder mest för mig, Fredrik och Petra.
Men också för att mycket känns lättare i stockholm.
Kanske inte staden i sig, men själva grejen med större städer.
Jag känner inte samma obehag i att vistas bland massor med människor då.
De flesta bryr sig inte om andra och koncentrerar sig på sig själv istället.
Man är och förblir annonym.
Mer ensam och ifred än bland färre människor.
Det är största anledningen till att jag ogillar Sollefteå.
Det är för litet.
Alla känner inte alla, men de flesta i samma åldersgrupp vet vilka alla andra är.
Dömmer, iaktar, pratar. Lägger sig i andra människors liv alldeles för mycket.
Säger inte att jag aldrig gör så.
För det gör jag.
Men jag gillar det inte. Alls.
Men .. Åter till sthlm.
Samtidigt som att det är lättare att vistas bland människor tack vare annonymiteten så tycker jag samtidigt att det är jobbigt.
Mycket människor = trängsel.
Stress.
I vissa situationer bryr jag mig inte alls, men ibland blir det bara för mycket.
Det känns som om jag på något sätt flyter längre in i mig själv, hör allt och ser allt som genom en tunn hinna och jag får svårt att hänga med i saker. När folk pratar med mig t.ex. Jag hänger inte alls med i vad de säger. Ibland känns det som att jag inte är där, att allt är en dröm.
Jag får panik men döljer det så bra jag kan osvosvosv.
Det var dock ganska länge sedan det blev såhär sist.


Men, nä.
Bajs.