Simple Survival.

I WANNA HATE YOU, TREAT YOU LIKE I'VE HAD ENOUGH.
- - -

Jag måste göra något åt min .. "boendesituation". Dethär GÅR INTE.
Egentligen borde jag flytta. Men det har jag inte råd med. Får inte dessutom.

Hemma hos pappa är egentligen allt bra, förutom att jag knappt sover nånting. Hatar min säng, "mitt" rum. JAG SOVER I EN TOM EKANDE STUDIO FFS. Där radion går igång om nätterna.
Känner mig verkligen trygg osv.

Hemma hos mamma har jag världens mysigaste lilla rum, med världens skönaste säng.
Där sover jag underbart bra.
.. När jag inte väcks av det eviga kriget som pågår runt omkring mig, med mig, inom mig.

Jag vet inte vad som händer med mig, men såfort jag sätter foten innanför tröskeln blir jag irriterad.

Verkar som om samma händer för mina syskon, för hemma hos mamma bråkar de ständigt och respektlöst med varandra, och mamma. Och mig såklart.

Och trots det ÄR DET ALLTID JAG SOM FÅR SKULDEN?

Trots att de andra bråkat i timmar, och jag lägger mig i mot slutet för att jag inte orkar höra på deras slagord och försöker på något, inte alltid så smart sätt, att få slut på allt. Så är det ju mitt fel "eftersom du är ju störst och borde veta bättre" .. så vadå ? Ska jag bara se på när mina syskon slår ihjäl varandra, alternativt kallar vår mamma för en fitthora?
Etc and so forward.

Det blir inte bättre av att han trycker i dig konstiga värderingar.
Och jag antar att han säger att du ska stå på dig.

INTE ATT DU SKA SKYLLA IFRÅN DIG.
DET ÄR INTE MITT FEL.
DET ÄR INTE JAG SOM ÄR MISSLYCKAD.

Du anar inte hur mycket dethär tär på mig. Det är ju hemma man ska känna trygghet, eller hur var det? Jo pyttsan.

JAG ÄR SVAG. OCH JAG ORKAR INTE MER. PUNKT.